Annonse
09:03 - 27. september 2013

Medvetna och omedvetna strategier

Ann-Gerd Simu, bioingeniør og forfatter

Annonse

Många av de handlingsmönster man observerar hos de ekonomiska och kulturella eliterna är omedvetna strategier med det mål i sikte att göra det svårt för andra att bryta in i eliten. När intellektuella medvetet bryter regler för grammatik och rättskrivning, är det en omedveten strategi för att blockera tillgång till eliten för dem som naivt tror att man kan bli intellektuell genom att följa regler. Hur kan en strategi vara omedveten?
Strategier för att distansera sig från andra kan vara ärvda. Man växer upp i borgerskapet, med stort kulturellt eller ekonomiskt kapital. Man lär sig vissa handlingsmönster och man lär sig att skilja på finkultur och den grova kulturen hos de underordnade klasserna. Man får sin ”goda smak” och sin kulturella bildning mer eller mindre med modersmjölken. Detta ger personerna en stor självsäkerhet och en lekenhet i förhållande till spelets regler. Man är så säker på sin position att man vågar spela med den. Resultatet blir att den som slaviskt följer grammatikens och rättskrivningens regler lätt kan avslöjas som icke tillhörande den egna eliten. Den här strategin kan uppstå om det är alltför många från det lägre småborgerskapet som försöker ta sig in det litterära fältet. För dem är det viktigt att behärska  rättskrivningens regler, att inte riskera att beskyllas för dålig språkbehärskning. De dominerande grupperna gör då en distinktion, de särskiljer sig genom att strunta i dessa regler. Skulle denna strategi vara medveten, visar den till en rent ondsinnad handling, och står därmed i direkt motsättning till det sociala spel som Bourdieu beskriver.
Jag vill gärna i tillägg beskriva en självupplevd händelse som exempel på en omedveten strategi.
Vi var åtta personer samlade runt ett middagsbord. Samtalet gick livligt runt bordet, alla deltog, även jag.  Plötsligt säger en av gästerna: ”Jag har ett förslag. Jag känner ingen här. Kan vi inte presentera oss för varandra, berätta vad vi jobbar med och vad vi har för utbildning. Jag börjar gärna.” Hon beskrev sin långa universitetsutbildning, vad doktorsgraden hade handlat om och slutligen vilket spännande projekt hon nu arbetade med. Presentationen fortsatte runt bordet och alla hade en eller annan form för universitetsutbildning inom samhällsvetenskap eller humaniora. Så kom turen till mig. Jag berättade att jag var biomedicinsk analytiker ( bioingeniör i Norge) och arbetade på ett mikrobiologiskt rutinlaboratorium. Efter det uttalandet blev jag en ointressant samtalspartner. Jag blev negligerad och upplevde ett starkt fysiskt obehag. Var detta en medveten strategi, gjorde hon det med uppsåt? Nej, det tror jag inte. Men likafullt var det en målinriktad handling. Hon fick information om vem hon hade runt bordet, vilken position de hade i samhället, om det var kontakter hon kunde ha nytta av. Hon var inte medveten om att någon av middagsgästerna som en konsekvens av detta uteslöts ur gemenskapen.
Många observerade handlingsmönster kan ges en funktionell förklaring genom sina objektiva, icke ändamålsenliga konsekvenser. När medlemmarna av småborgerskapet går på kvällsskola för att kvalificera sig till en karriär istället för att arbeta för kollektiv frälsning genom fackföreningar, kan deras handling förklaras med att den förhindrar solidaritet. Hur kan handlingar förklaras av sina oavsiktliga verkningar?
Funktionalismen analyserar sociala systems överlevnad och funktionssätt. Den är  inspirerad av biologin där man bl.a. studerar vilka funktioner delar av organismen har för organismens överlevnad. För arbetarklassen och småborgerskapet har det alltid varit viktigt att stå samman, att vara solidarisk. Man kan välja att betrakta dem som en organism. När delar av organismen blir borta, de som fortsätter på kvällsskola, försvinner intellektuella resurser som behövs i kampen för bättre villkor. Om detta är ett hinder för solidaritet kan väl diskuteras, men delar av gruppen är inte längre solidarisk med resten och därmed försämras funktionen hos gruppen. Att säga att själva handlingen att gå på kvällsskola förklaras av den verkan det får på gruppen, är knappast ett logiskt uttalande. Det är svårt att analysera denna utsaga av Bourdieu, då jag inte har haft tillgång till den texten i boken. Exemplet ingår inte i det utdrag av Distinksjonen som finns översatt till norska.
Om förutsättningen för att kunna besvara frågan är kännedom om den franska originalversionen, ligger det nära till hands att tolka detta som en exkluderande strategi. Medveten eller icke – det får vara upp till Jon Elster att kommentera. 

Lese mer?

ALLEREDE ABONNENT?
ABONNEMENT
Fra kr 39,-
per uke ved kjøp
av 12 mnd abonnement
Hold deg oppdatert på politikk, kultur og forskning. Du får alt stoffet som er i papiravisen, egne saker kun på nett, eAvis og hele arkivet med over 50 000 artikler.
Annonse

Les om hvordan vi behandler dine personopplysninger

Vi anbefaler deg å lese personvernerklæringen og sette deg inn i hvordan vi behandler dine opplysninger. Den vil gi deg bedre oversikt over og kontroll på hva som brukes og lagres av dine persondata. Du finner all informasjon her.

Mer fra Elsters utfordring